Dystert i Fåglavik

 

Bruket dör

Tynande liv i samhället

Fåglavik blir aldrig som förr…

Nysatsningen misslyckades
Nio personer mister jobben

Och hur är det idag?
Ganska sorgligt, nödgas man säga. Den 21 juli i år sattes Fåglaviks glasbruk i konkurs. Nio anställda går visserligen kvar och "röjer upp", men när uppsågningstiderna gått ut är också de nio borta från bruket. Och det lär inte dröja så länge. Rolf Borrud är VD för bruket. För omkring två år sen köpte han tillsammans med en kompanjon bruket. Bruket var redan då konkurshotat.

HELA VÅR KRAFT.
Vi trodde nog att vi skulle kunna blåsa både glas och liv i bruket, säger Rolf Borrud. Vi tände upp två ugnar och anställde yngre folk medan några gick i pension. Arbetade så gott som dag och natt, lade ned hela vår kraft i bruket. Men det lyckades inte?
- Nej produktionen kan inte ännu konkurrera med dessa priser.

Fåglavik blir aldrig mer vad det en gång varit.
De orden upprepar folk i bygden när man frågar dom om livet i den lilla glasbruksorten. För AB Fåglaviks glasbruk och Fåglavik som ort var en gång i tiden liksom samma sak. För på glasbruket svarade man i växeln bara Fåglavik när telefonen ringde till bruket, och när folk sa att dom skulle resa till Fåglavik var det nästan självklart att det gällde besök på glasbruket.

Men det var då det. Minnesgott folk menar
  att åren 1917-1918 var de verkliga storhetsåren för glasbruket, som då hade 320 människor anställda. Glasbruket hade dock kvar sin livskraft åtskilliga år längre.

VAD HÄNDER NU?
Vad händer med glasbruket i Fåglavik nu?
- Du ställer den frågan lite för tidigt, säger direktör Borrud. Det föreligger vissa planer som jag tyvärr inte kan avslöja för dagen. Vad jag kan säga är att vi just nu har en förvaltare som har hand om de här sakerna. Det är advokat Göran Linnander i Borås.
- Advokaten försöker finna köpare till glasbruket, säger Borrud vidare. Det har visat sig att flera industrier är intresserade och möjligen kan man tänka sig att glasbrukets stora och ganska väl bevarade lokaler blir något slags industrihotell.
Vem äger egentligen fastigheten Fåglaviks glasbruk?
- Det tillhör min kompanjon och mej, säger direktör Borrud, men vissa justeringar håller på att slutföras för att få större klarhet på den punkten

INTE SOM FÖRR
Men något glasbruk blir det inte i Fåglavik i fortsättningen?
- Som jag sa kan jag inte avslöja vissa planer, säger dir. Borrud. Men så mycket är klart att någon glasproduktion av det slag som skett tidigare i bruket blir det inte frågan om. När får man klarhet i vad som kommer att hända med det gamla bruket?
Under hösten eller vintern torde det stå klart vilken produktion som skall bedrivas här, säger direktör Rolf Borrud, som är ganska säker på att lokalerna kommer att utnyttjas även i framtiden.
Ja, Fåglavik är en delad ort. Här bor både skaraborgare och älvsborgare. För just vid glasbruket går gränsen mellan Skaraborgs och Älvsborgs län. Den norra delen av samhället hör till Skaraborg, Det rör sig om 21 fastigheter, där skaraborgarna bor. En av skaraborgarna är pensionären Einar Johansson. Han bor i en av de nämnda 21 fastigheterna.

LITE KRÅNGLIGT
- Ja, det är lite krångligt med gränserna och kommuntillhörigheten, säger Einar och vässar sin lie som han slår gräs med .utanför den lilla vita stugan, där han bor ensam.
- Vatten och avlopp, posten och telefonen går på Herrljunga kommun, säger Einar. Men det kommunala har vi i Vara. Jag kan skryta med att jag tillhör både Herrljunga och Vara kommuner.

- Och det blir liksom ingen ordning med nånting, säger Einar lite klurigt. Men det kvittar mej. Jag har sålt mitt hus och flyttar den l oktober in i en pensionärslägenhet i Vara.

Einar Johansson, som bott i Fåglavik under de senaste 17 åren, menar att Fåglavik i dag är en typisk s.k.sovstad.
- Ja, säger han, det bor mest pensionärer, gamla glasbruksarbetare, och inflyttade göteborgare här, Av de 21 skaraborgska husen utmed vägen här är sex, sju stycken numera sommarbostäder åt göteborgare och andra västkustbor.
- Och det gör väl ingenting, menar Einar, för det är trevligt folk. Nej, det enda som lönar sig här i Fåglavik i dag är väl folkparken, Där är det rasande mycket folk varannan lördag, när det är fest där, Och då kommer det trevliga ungdomar hit får jag säga.

DET ÄR GALET
Ja, Einar har nog rätt. Det är lugnt och stilla i dagens Fåglavik.
För bara ett år sen var Fåglaviks största industri Formplast AB. Dom sysselsatte 20-talet, personer. Men nu har plasten flyttat till Herrljunga. Kommunen ordnade lokaler åt företaget. Och naturligtvis blev lokaliseringen i tätorten Herrljunga.
- Det är det som är galet! Menar en annan Fåglaviksbo sen länge, 63-årige Holger Engblom. Herrljunga tar hand om allting. Men "skiter" helt enkelt i Fåglavik. Ja, så är det om man ska vara ärlig! Till slut blir det bara gamla gubbar och kärringar kvar härute i Fåglavik. Och det år stor synd och skam. Så fint som Fåglavik är…


Einar Johansson, pensionär

AFFÄR, JAVISST!
I stället för Formplast AB har ett kläckeri- och, hönsgård flyttat in i lokalerna. Men när Länstidningens reporter var på platsen stod kläckeriet stängt.
I Fåglavik finns också en trevlig lantaffär. Den drivs av makarna Gustaf och Elsa Lundgren.
- Vi håller igång än så länge, säger makarna.
En manufakturaffär finns också i Fåglavik, det är Bergströms. Men den har bara öppet en eftermiddagstimme varje dag. Innehavaren är Uno Bergström och han är egentligen lärare och hinner inte sälja manufakturer på dagtid.
Ett sågverk finns på orten' också. Den förre ägaren gick i konkurs för inte så länge sen. Men en ny har trätt till. Men denne ägare fick jag inte fatt på när jag besökte Fåglavik. Sågverket hör till orten liksom, säger Holger Engblom. Och det var ju gott att det kom en ny ägare…

 MINNS EN TID
Nej, inte blir Fåglavik vad det en gång varit, "minns bara Gästgifvaregården", där välbärgat folk drog in och där det enligt röster från orten gick städat till för det mesta, minns järnvägen (västra stambanan) där fram till 1970-talets början inte mindre än 14 tåg per dygn stannade vid stationen i F'åglavik. Senast ett tåg stannade i Fåglayik var den 31 maj 1975, " och varför inte också minna om Inger Löfqvists barservering, den är också stängd för gott.
- Nej, inte blir det som förr inte - men Fåglavik lever vidare, trots allt.


 Gamla glasbruksarbetare, Holger Engblom, t v och Svante Bengtsson: - Sorgligt att Fåglavik mister allting säger herrarna, Tätorten Herrljunga roffar åt sig det mesta .
BO SAHLSTR
AND