Fåglaviksbo berättar

om brukssamhället

Den nu avgående vaktmästaren är en man som sannerligen följer med sin tid och inte låter vare sig inrikes eller utrikes angelägenheter gå förbi. i en tid då vi har så mycket att göra att både organisationsarbete och sammankomster blir ställda på undantag är det med verklig glädje man ser, hur den gamla generationens käm­par inte glömmer bort värdet av samhörighet och endräkt utan möter upp vid mötena och tar del av förhandlingarna lika väl idag som förr. Hr Rylander ar en av dem, som inte bara besöker föreningsmötena utan även tar del i debatterna om samhällsfrågorna. Hans utmärkta vigör och förmåga att kläda tankarna i ord gör att man tar honom för en dag mer än de sextio åren. Ändå säger han:
- Åldern tar ut sin rätt och det är anledningen till att jag slutar Även om hälsan är god är 79 år en hög ålder. När jag tog anställningen som vaktmästare trodde jag aldrig att jag skulle orka hålla på så länge som jag gjorde. Eftersom jag alltid har en viss dragning till kapellet har jag trivts med vaktmästarjobbet även om det varit slitsamt många gånger.

 

 

 

67.JPG

 

MÅNGÅRIG KOMMUNALMAN

- Det var inte alltid så lätt att komma till tals med varandra på rätt sätt i de kommunala spörsmålen förr, säger hr Rylander, som varit en mångsysslare på det kommunala fältet. I och med glasbrukets tillkomst ville naturligtvis det lilla brukssamhället ha med lite av kakan, något som mötte motstånd i Hudene kommun. Trots allt gick samarbetet bra och några större meningsskiljaktigheter blev det inte heller. Fåglavik med sitt glasbruk var ju en bra "mjölkkossa" som med rätta ville befästa samhällsbildningen och uppnå de positioner som ansågs nödvändiga. Många gånger gick det hett till på kommunstämmorna när Fåglaviksbor och Hudenebor drabbade samman. I vilket fall som helst var de gamla kommunalstämmorna trivsamma sammankomster med stor tillslutning. De skarpa brytningarna som ofta uppstod mellan Fåglavik och Hudene resulterade oftast i att man samsades i det. mesta och nådde goda resultat till gagn för kommunens bästa. En tvistefråga mellan Hudene och Fåglavik var skolfrågan. Barnantalet i Fåglavik var stort och berättigade mer än väl till egen folkskola i samhället. Men frågan föll gång efter annan på grund av övriga sockenbors motstånd. Den gamla animositeten mot glasblåsarna i utroten låg där och pyrde bland de besuttne.

Genom alla goda krafters medverkan fick Fåglavik sent omsider sin efterlängtade skola. Brukets dåvarande förvaltare Gustaf Boqvist var en man som helhjärtat stred för att bruksborna skulle få en skola och påskyndade givetvis lösningen såtillvida att Fåglaviks glasbruk, på hans förslag. år 1911 upplät kapellet till provisorisk skollokal till dess den nya skolan var färdig att tas i bruk efter cirka två år. Den dagen förslaget om skolans förverkligande i Fåglavik stod på kommunalstämmans dagordning. Fick så många av bruksarbetarna, som kunde beredas ledighet, fritt från arbetet för att närvara vid stämman. Det var en hel del folk som promenerade de åtta kilometerna till Hudene och kommunalstämman, där förslaget om uppförande av folkskola i Fåglavik gick igenom. Klockan var närmare 11 på kvällen innan stämman var slut och glasblåsarna knallade hemåt igen.

MYCKET FOLK I FÅGLAVIK FÖRR På 1920-talet arbetade inte mindre än 260 man på glasbruket plus ett hundratal extraarbetare varje sommar under torvtagningen. Arton verkstäder var igång i de båda glashyttorna fördelade på 12 i Franska hyttan och 6 i Tyska hyttan.

Per Rylander, som är smålänning till börden, kom till Fåglavik år 1905. Snart nog kom han att engagera sig för det kommunala styrelseskicket i Hudene kommun med ledamotskap i flera styrelser och nämnder. När fullmäktige efter­trädde kommunalstämmorna blev Per Rylander v. ordf. i fullmäktige, ledamot i kommunalnämnden och skolstyrelsen samt tillhörde kristidsnämnden under kriget, i det kyrkliga arbetet deltog han i kyrkorådet. Han tillhörde även styrelsen för Svenska Folkets sjukkassa som sedermera uppgick i Fåglaviks lokalsjukkassa, där han blev lokalkassans ordförande. Det märks när man pratar med hr Rylander att han varit engagerad i det kommunala livet. Han har kämpat för samhällets rättigheter i en tid de det var många om buden och del inte var så lätt att få genomfört de förmåner, som brukssamhället krävde även om de hade all rätt till det. Fåglaviks arbetarkommun var han med och bildade år 1914. Fackföreningen ägnade han också sina tjänster och var bland annat ordförande en tid i den då registrerade Svenska Grov- och Fabriks. Även om den gamle hedersmannen lagt av det sista uppdraget, vaktmästarsysslan vid Fåglaviks kapell, blir han sannerligen inte sysslolös. Den stora trädgården, som omger hans fastighet, kräver många arbetstimmar. Hur mycket Rylander än haft att göra med annat arbete, har han aldrig försummat att sköta trädgårdstäppan som under sommartiden prunkar av all sköns vackra blomster i välansade rabatter, som omramar välkrattade grusgångar. Förresten, kommer han även inom den närmaste tiden att hjälpa till vid kapellet tills dess en ny vaktmästare anmält sig som sökande till befattningen.

Ahn