Fåglavik gör konst av soda, kalk och sand. Koppar-krom ger grönt, kobolt blått glas.

58.JPG

 

ÄVEN OM FÅGLAVIKS glasbruk inte är tillnärmelsevis så gammalt som glasblåsarkonsten har det åtskilliga år på nacken och har länge varit ett centrum i samhället vad beträffar utkomstmöjligheter och som turistmål betraktat.

Brukets historia daterar sig från mitten av 1870-talet, då en göteborgsk grosshandlare i glas och porslin, A. M. Andersson, år 1874 fann att de rikligt förekommande torvmossarna i Fåglavik och trakterna däromkring lämpade sig utmärkt som utgångspunkt för ett glasbruk.

De första åren tillverkades huvudsakligen hushållsglas, par­fymflaskor och medicinflaskor, och så småningom förlades till­verkningen till buteljer och målat glas.

 

Numera vilar produktionen helt på  armaturtillverkningen och kunderna har flera tusen oli­a modeller att välja på, de flesta designade av formgivarna Paul Kedelv och Carl Erik Bodner. Det senaste tillskottet av modeller i utställningshallen är ett lampglas med inbränt glassplitter på kupans insida, en tillverkningsförfarande som ger en vacker belysningseffekt. Det an­märkningsvärda med modellen är emellertid att den är försedd med varuupplysning, något .som aldrig tidigare förekommit på Fåglaviks produkter och enligt platschefen, ingenjör L. Jacobsson, troligen inte vid något annat glasbruk i landet , (Bilden ovan). Man skiljer som bekant mellan olika glassorter och kan vad det gäller sammansättningen dela upp glaset i tre huvudgrupper; sodaglas, som tillverkas av sand, soda och kalk; kaliglas eller i "böhmisk "kristall", ' som består av sand, pottaska, och kalk; blykristall, som framställs av sand, pottaska och blymönja. Färgat glas åstadkommes med metalloxider, som blandas i satsen. Koppar och krom ger grönt glas, kobolt färgar blått osv.

Smältningen sker under natten i oljeldade ugnar med flera l deglar vid ca 1400° C.Massan bearbetas, blåses, vid. ca 800° C och produkten får sitt utseende i färdiggjutna formar. När glasföremålet är format härdas det under nedkylning i en kylrör på en 22 meter lång matta under två och en halv timme från ca 500" C till vanlig rumstemperatur.

Kylningen är en mycket viktig procedur då den dåligt utförd kan medföra att glaset står och självspricker. Från kylröret, går glaset vidare till kantslipning och annan bearbetning innan det kontrollsynas och släpps ut till packning för vidare befordran till handeln.